Jag får hjärtklappning varje gång Adde skriker på katterna.
Typ varje kvart alltså. Den håller i sig så dom går typ in i varandra.
Jag har ont överallt, trots att adde smörjt mig med linement.
Funderar på att ta två treo.
Jag har inte fått vila en endaste sekund, för är det inte en skrikande katt,
så är det en karl som får för sig att han ska diska JUST den halvtimmen jag
ska vila. Så näe, det blev inget sånt heller.
Jag är så jävla förbannad, då kommer det gå åt helvete på jobbet.
Vill bara ta den där jävla tio-kilos dammsugaren och kasta skiten
genom fönstret, meen den skulle förmodligen inte träffa utan bara
komma rakt tillbaka och smacka mig i skallen.
Men det är lugnt, snart vänder det? På måndag vänder det.
På måndag har jag tid att höra av mig till omvärlden igen!
Om jag inte ligger däckad hela dagen, men det har jag inte tid med.
För jag har möte! Så jag måste städa också. Skit.

Kom igen nu, djupare klunkar kaffe, två treo.
Sen äre pepp som gäller.

Adde gav mig just kaffe och rostmacka.
-Bäst att du gör det här nu, annars ringer jag dig om 5 min och grinar igen!
Var mitt argument, det funkade.
Ja, ibland får man vara kvinnlig, svag, grinig och jävlig.

Men imorrn, imorrn är det bättre!

Och Malin, GRATTIS till ringen gumman, det gör mig verkligen glad ;)
Du måste låta mig få se den IRL så får du se min tatuering! Puss på dig!